Ostron - lustfylld lyx och vardagsmat

I Sverige sedan istiden
Människan har i alla tider ätit ostron. Efter att inlandsisen försvunnit och det blev varmare hade vi i Sverige ett Medelhavsklimat som var gynnsamt för ostron. Arkeologer har hittat rikligt med ostronskal i gamla kökkenmöddingar – äldre stenålderns avfallshögar. Och redan de gamla grekerna använde ostronskal som röstsedel vid val under antiken. Namnet ostron kommer från grekiskans ostrace, som fritt översatt betyder röstsedel.

Kärleksmat och ostronfrossa
Myten om ostron som en kärleksstimulerande drog har sitt ursprung i Grekland. Enligt den grekiska mytologin föddes Afrodite, kärlekens gudinna, ur en skumvirvel i Egeiska havet. Vågorna förde henne sedan till Cypern, där hon steg i land ur ett ostronskal.
Aristoteles ägnade ostronen ett helt kapitel i sin bok Historia Animalium från 320 f.Kr.
Grekerna åt troligtvis ostron med honung.

Romarna var inte sena att anamma den grekiska kulturen och ostronen fick en naturlig plats på matbordet. Det var också i Rom, som myterna kring ostron som afrodisiaka tog fart. Kejsaren Vittelius hade en omättlig lust på ostron och satte i sig över hundra ostron till frukost. Den romerske poeten Lucius Apuleius 125 e.kr. odlade myten om ostron som afrodisiakum i sin saga om Amor och Psyche. Där finns en kärleksdryck med ostron.

Serverades vid hoven
Från 1600-talet och framåt serverades ostron vid de franska, svenska och danska hoven. Något som bland annat fick Voltaire att reagera: ”Jag tycker att det är en smula barbariskt att äta ett så vackert väsen rått!”

På 1700-talet föredrogs i Sverige tillagade ostron i t.ex. såser. På 1800-talet var råa ostron mer populära och åts i stora mängder på finare middagar. ”En öfvad ostronätare” kunde förtära tolv dussin ostron – alltså 144 ostron! – innan den egentliga måltiden började.

Nyttigt på många sätt
Det är hälsosamt att äta ostron. De är proteinrika, innehåller inga kolhydrater, men rikligt med viktiga spårämnen som mineraler och vitaminer.

Casanova sägs ha varit en stor konsument av ostron. I sin självbiografi ”Historien om mitt liv” beskriver han en liten amorös ostronlek. Det är ett faktum att ostron är rikt på zink, som i sin tur är betydelsefullt för den manliga potensen. Ostron innehåller även dopamin, som lär påverka vår prestationsförmåga på flera områden.

Svårodlade i Bohuslän
De flesta svenska ostron i butiker och på restauranger kommer från ostronbankar där de växer vilt. De handplockas av dykare, som väljer ut dem som är färdiga att skördas. Ostron omfattas inte av allemansrätten och du måste ha vattenrättsinnehavarens tillstånd för att plocka dem.

Ostron lever i grunda vatten, var lttfångade och utgjorde en väsentlig del av kostens för Nordens första bebyggare. Mellan sillfiskeperioderna 1809 -1877 rådde stor fattigdom och armod i Bohuslän och ostronfisket hjälpte till att hålla svälten på avstånd. De packades i 42-liters trätunnor, så kallade ostronträd, som rymde 200 ostron. 1859 packades 2 050 ostronträd, som såldes för 12.700 kr.

Sedan sjönk fångsterna och 1866 började ostron odlas vid Ellös, Smögen och vid Tjärnö. Ostronen växte bra men förökade sig dåligt, så verksamheten upphörde 1869.

1889 bildades Svenska Ostronaktiebolaget, som odlade amerikanska ostron vid Nordre Älvs mynning och i Stigfjorden. Utanför Strömstad odlades franska ostron. Efter tio år avslutades verksamheten och bolaget avvecklades. Detta var sista försöket att sätta ut vuxna ostron.

Problemet var att de inte förökade sig. Under 1900-talet gjordes försök att sätta ut yngel för tillväxt, men det blev aldrig någon ekonomisk vinst. Dödligheten var för hög.

Efter forskning kring ostronodling på det marinbiologiska labbet på Tjärnö kring 2006 startades så Ostrea som byggde en högteknologisk odlingsanläggning på Sydkoster. Här har man ihärdigt försökt komma igång med ostronodling av det europeiska ostronet sedan dess. Man har nu äntligen kunnat börja sälja ostronyngel.
Under 70-talet gjordes försök av musselodlarna på Tjärnö att odla det japanska jätteostronet, som framgångsrikt odlas i Frankrike sedan 60-talet. Försöken misslyckades.

Invasion av japanska jätteostron
Men de japanska ostronen har invaderat oss på egen hand sedan ca tio år. De dök upp i mängder 2007 och har sedan dess förökat sig starkt. Några år har de drabbats av massdöd, men har varje gång kommit igen och finns nu i miljarder i Bohuslän, framförallt norr om Orust. De trivs utmärkt i sina nya hemmavatten på samma sätt som vi antagligen gjorde, när vi dök upp för 12.000 år sedan i detta landskap.

Japanska jätteostron räknas som en invasiv art av Jordbruksverket och får därför inte odlas i Sverige. Det är annars det mest odlade ostronet i hela världen.